Please wait...

Ad fontes!

Jag har alla patientberättelser samlade i en svart pärm i mitt kontor. När jag föreläser eller skriver har jag som måtto att gå tillbaka till källan, d.v.s. min svarta pärm, och läsa igenom vad som har sagts, istället för att förlita mig på mina egna slutsatser och efterkonstruktioner. Det är ett slags försäkring mot att slutsatser inte ska spåra ur i formen av att ett antagande leder till ett annat och helt plötsligt frångår det empiriska materialet.
Foto av Vinícius Henrique 
Ett av mina uppdrag på förbundet är att göra användning av vår genom projektet nyvunna kunskap och därför har en del tid lagts på att identifiera områden i intervjuunderlaget och hitta strategier att omvandla vår kunskap till allmän kunskap. Vi har funderat över olika möjligheter och vilka idéer som bör tas tillvara och realiseras under den eventuellt korta tiden jag har kvar på förbundet. Vad är gångbart? Vad är mest relevant? Hur ska det paketeras? Och så vidare. Några möjliga teman för ett litet fördjupningsprojekt identifierades under intervjuerna nämligen: Patientens rättigheter, behovet av vård- och informationsplan, tankar om riskinformation och djupgående kunskap om den egna diagnosen samt olika aspekter av att vara kroniskt sjuk – exempelvis behov av samtalsstöd efter utskrivning och rätten till rehabilitering efter behandling. Det finns ett gediget material om alla dessa ämnen, både inom förbundet och hos exempelvis andra patientföreningar, Socialstyrelsen och forskningscentra. Men arbetet bör styras av målet att generera nytta framförallt med hänsyn till Blodcancerförbundets medlemmars önskemål och behov. Därför är jag mycket intresserad av att få ta del av era tankar om vilka frågor som känns angelägna och tar gärna emot mail med allehanda resonemang om detta.

Leave comments

Your email is safe with us.