Please wait...

Kritisk läsning

Det sägs att alla kan bli publicister idag, och det stämmer i meningen att alla kan publicera, via internet. Men att dela tillförlitlig information på ett sätt som gör att läsaren får utökad kunskap, det är en vansklig historia, oavsett uppsåt.

Det är ingen nyhet att många digitala källor innehåller skräp, rentav bluff och båg, men det är inte den uppenbara bluffen som luras värst. Det är källor och information som beter sig trovärdigt, men som på något vis desinformerar läsaren. Faktum är att det ibland krävs så pass stor kunskap hos läsaren, att lekmän på området inte har en chans att avgöra vare giltigheten i vad som påstås, och kanske inte heller rimligheten. Detta gäller exempelvis för referenser med vetenskaplig eller statistisk jargong.

Det låter ju lovligt att granska information kritiskt — det är väl ingen som vill bli lurad? Men vad innebär det i praktiken när information handlar om sjukdom och hälsa, och när informationen är hämtad från internet? Att bli medveten om att en problematik med informationsspridning överhuvudtaget finns är ett bra första steg.

Att kunna bedöma påståendens giltighet och källors tillförlitlighet, hjälper dig att undvika att bli lurad eller råka luras.

De sade 'Kolla nu inte på internet' men borde ha berättat vart man ska vända sig för bra information. Det är ju inte som att man inte kommer att kolla på internet.

Att verifiera huruvida information om sjukdom och hälsa stämmer eller inte, kräver sakkunskap. Den erbjuds inte här, utan finns hos sjukvården. Med det sagt, kan ett tränat kritiskt öga vara dig behjälplig innan du väljer att godta ett påstående, eller innan du delar något i sociala medier.