Please wait...

Empirisk undersökning klar

Empirisk undersökning klar

Undersökning klar

Under 2018 har jag utfört 43 djupintervjuer med patienter och vi har hittills fått in 230 enkätsvar angående vad patienter vill rapportera till vården, varför och hur. Det är ett gediget material som ska analyseras nu fram till december parallellt med den mer tekniska utvecklingen av ett uppföljnings- och kartläggningsstöd. 14 specifika hälsoutfall har redan identifierats som särskilt viktiga att följa upp på grund av de upplevda nyttorna lindrad oro, utökat handlingsutrymme, bättre ”mental rustning” och, därigenom, eventuell ökad ”livskvalitet”.

Det ska sägas redan nu att ”blodcancerpatienter” inte bör behandlas som en enhetlig population map behov och preferenser och inte heller är de diagnostiska indelningarna alltid relevanta som urvalskriterier i olika mätsystem (vad som avgör vilka frågor som bör ställas). Vad man vill rapportera men också hur, hänger samman med ens livssituation, behandlingsform och patientresa och är en fråga som kan besvaras utifrån många olika betraktelser.

En lösning behöver vara flexibel både med hänsyn till vårdpersonalens och patientens perspektiv, och kanske dessutom utformas i samråd, vilket av patienten kan upplevas som en form av delaktighet.

Sista steget

I fredags spelade vi in fyra intervjuer med stöd av vår partner AbbVie som tillhandahåller kameraman, studio och utrustning. Vi kommer att använda materialet i eventuella workshoppar, under föreläsningar (varav den nästkommande hålls i Göteborg den 22 november via RCC). Dessa är de sista djupintervjuerna för det här projektet och jag vill återigen rikta ett stort tack till de som har valt att ställa upp.

Syftet för den sista delen av projektet Patientrelaterade mått 2.0 (som aldrig fick ett mer fantasifullt namn) är att undersöka vilka indikatorer och bedömningsgrunder (eller ”items”) som är meningsfulla och lämpliga att använda i ett verktyg för uppföljning av hälsoutfall. I projektplanen finns vår punkt att undersöka befintliga verktyg och forskningsläget. Här kommer jag alltså att gå igenom litteraturstudier och forskningsöversikter.

Frågan ska dock inte bara undersökas utifrån patienters perspektiv. En viktig aspekt av projektet är att vi undersöker också vårdens perspektiv. Jag har därför intervjuat sjuksköterskor i syfte att undersöka vilka strukturer och arbetssätt som har en inverkan på möjligheter att tillvarata patientrapporterade mått och vilka mätpunkter som man arbetar med idag och varför.

 

Avslutningsvis..

Det finns många system och verktyg idag som är tänkta att underlätta för vården, men som kanske inte är anpassade efter arbetsflödet eller vårdpersonalens krav och möjligheter. Jag har tidigare i bloggen belyst fenomenet att återuppfinna hjulet inom vården – och påpekat att detta inte alls är ett önskvärt förfarande för detta projekt.

Det är lätt att svepas med i innovationsandan och att framhålla sina åsikter och tankar, inte minst om dessa ger upphov till direkt bekräftelse (som i panelsamtal eller andra publika format). Desto svårare är nog att framhålla att man har otillräcklig kunskap om sådant som andra gärna vill att man uttalar sig om, eller att bestrida sådant som kanske tas för självklart i ett sammanhang. Den senare vägen är klart mer lämplig i ambitionen att representera ”blodcancerpatienter”, en brokig skara som kräver nyanserad presentation.

 

Leave comments

Your email is safe with us.