Please wait...

Uppföljning genom mätning

Uppföljning genom mätning

Tisdagen den 27 november höll QRC Stockholm (Kvalitetsregistercentrum) ett seminarium med utgångspunkt i det svenska PROM-programmet. Förutom att redogöra för hur man idag ofta arbetar med mätverktyg, och i synnerhet EQ-5D, i England, tog man även upp en del av den problematik som föranledde Blodcancerförbundets eget projekt att undersöka patienters preferenser och behov, nämligen att dessa inte alltid korresponderar helt med vad som avses att mätas genom instrumenten.

Patientrapporterade hälsoutfallsmått (PROM), som vårt projekt nu lägger fokus på, är inte ett nytt påfund inom vården, men de har nog aldrig varit mer uppmärksammade än nu. Till en början användes de framförallt inom klinisk forskning och som grunder för att bedöma effektivitet, genom rutinmässig mätning (ROM) och har sedermera kommit att användas på nationell nivå som underlag för kvalitetsjämförelser, i likhet med upplevelsemåtten (PREM).

Det finns en viss utveckling i riktning mot att patientrapporterade mått – att rapporteringen – görs i syfte att understödja samtalet mellan patient och klinikern, och att patienten både rapporterar och behåller sina data för både egen och klinisk uppföljning. Det är ett steg som inte är helt förenligt med syftet att utifrån Big Data (det vill säga en stor mängd aggregerade data som utgör en mycket viktig kunskapskälla inom forskning) undersöka utveckling över tid eller mellan populationer.

Detta betyder inte att individanpassad eller mjukare mätning (blandning mellan kvalitativa och kvantitativa data) på något vis är fel i sig. Jag vill hävda att vi tvärtom måste öka kunskapen om mätning inom vården för att vårdpersonal ska kunna välja rätt instrument efter syfte och nyttor med mätningen.

Under vårt projekt Patientrelaterade Mått 2.0 har vi, utifrån ett underlag på 75 djupintervjuer med vårdpersonal och patienter, gjort en behovsanalys och drog efter den slutsatsen att patienter i första hand önskar en mer aktiv och individanpassad uppföljningsmetod och en djupare personcentrerad kartläggning i början av patientresan. Vårdpersonal ser generellt en nytta med systematik i kartläggning och uppföljning och söker stöd som är implementerbart och lättfattligt.

För att undersöka hur patienter vill rapportera in data, har vi gjort en enkätundersökning och fick in 230 svar och härutöver håller vi co-designing workshoppar med vården här i årsskiftet fram till april. En del av lösningen handlar förstås om patientrapporterade data och den aspekten kräver både tekniska och teoretiska lösningar, vilket kanske är ambitioner som sträcker sig över gränsen för den pågående projekttiden, vi får se. Säkert är att vi har ett stort kunskapsunderlag som vi gärna delar med oss av till vårdpersonal, och vi ser med glädje också att en efterfrågan finns.

Nu fram till julen fortsätter en del av analysen och, på sidan av, arbetet med mitt exjobb som utmynnar i bedömningsgrunder för patientupplevd kvalitet samt Patientguiden så sakteligen. Tack för all feedback hittills förresten, och stöd, när saker buggar ur alldeles. De gör ju det ibland, på hemsidan alltså (www.patientrelaterat.se). OCH glad första advent!!

Leave comments

Your email is safe with us.